Loading...
Insändare

Vita privilegierade ska ge fan i vår förortsslang!

”Shoo”…hur många gånger under min uppväxt i förorten har jag inte hört och använt det ordet? Som en person som växt upp i förorten under hela mitt liv har jag växt upp med förortsslang- det har varit en del av den kultur jag växt upp i och det är en del av min kulturella bakgrund. Ändå känner jag att jag inte kan använda förortsslang fritt utanför förorten eftersom jag skulle uppfattas som mindre svensk. För att jag är mörkhyad och ser ut som en ”blatte”. För att jag är rädd att passa in i en stereotyp. För att jag är rädd för att bli hånad.

Under hela min uppväxt har jag hört att ”shoo” är ett dåligt ord eftersom det hindrar ”blattar” från att assimileras och lära sig att prata som etniska svenskar. Jag har hört ordet hånas så mycket. En gång när jag gick till gymmet (som ligger i en invandrartät område) hörde jag en äldre etnisk svensk kvinna prata med sin vän om hur roligt det var när en ung blattekille använde ordet ”shoo”, helt öppet framför en massa blattar utan att skämmas. På vägen hem från gymmet kände jag ilska, ilska över att en del av min identitet kan hånas. Att min ”osvenskhet” är något att hånas. Några veckor senare, när jag är i gymnasiet hör jag hånandet av förortsvenskan igen- den här gången från den etniskt svenska bibliotekarien i skolan. Han säger orden ”shoo” och ”bre” en gång för sig själv och skrattar sedan för att han tycker att det låter roligt, för att det låter som engelskans ”shoe” och för att man bara ska säga ”bre” när pratar om att bre smör på mackan. Jag trycker ner min ilska, för jag känner att jag som blatte inte har rätt att försvara min ”blattighet” för då är jag inte tacksam över att ”få” bo i Sverige. För att min protest skulle ses som en vägran att assimiliseras även om jag är född och uppvuxen i Sverige.

Några dagar senare ser jag en reklam innan en Youtube-video, en reklam från Halebop. Det är en etniskt svensk tjej som läser upp något på datorn. Hon läser att någon kallat henne en ”värsta guzzen” och jag känner ilskan igen. Halebop visar en etniskt svensk tjej använda ordet ”guzz” helt alldagligt, som om det är ett coolt ord som används av etniska svenska ungdomar hela tiden och inte har nån kulturell bakgrund. På kommentarsfälten ser jag ingen som kommenterar det faktum att hon säger ordet ”guzz”, det finns inga rasistiska kommentarer om hennes etniska härkomst även om hon säger ”guzz”. Jag inser att hon inte får rasistiska ord slängda på sig för att hon är etnisk svensk, för att hon har privilegiet att vara etnisk svensk och se ut som en etnisk svensk. När jag kollar på kommentarsfälten till Lilla Namos musikvideo ”haffa guzz”, ser kommentarsfälten inte likadan ut. Kommentarsfälten är full av rasistiska och misogyniska kommentarer från etniska svenskar om hur ful och ”blattig” hon är och jag ser också att någon (en svensk person) skrivit en hånfull kommentar om hedersmord. Om jag eller nån annan blatte skulle säga orden ”guzz” eller ”shoo” i Youtube helt casually, skulle det inte va samma sak. Jag skulle få rasistiska kommentarer och klassas som ”en av dem där outbildade och otacksamma blattarna som vägrar assimileras”, även om jag fick MVG i både svenska och modersmål under grundskolan och gymnasiet.

Som etniskt svensk har du privilegiet att kunna använda och låtsas som att förortsslang är ett väldigt ”svenskt” utan att diskrimineras p.g.a. av din etniska härkomst. Du har privilegiet att inte diskrimineras i arbetsmarknaden, inte diskrimineras för hur du klär dig, beter dig, hur du pratar, vilken religion du har, din etniska härkomst, din kulturella bakgrund och dina åsikter angående samhället ses som viktigare och bättre än en ”blattes” åsikter om samhället. Hela ditt liv är fullt av privilegier som du inte märker av för att du är etniskt svensk, som en blatte har jag inte råd att ignorera rasism och ojämlikhet. Under hela mitt liv har jag påverkats av att vara blatte, min pappa blev nekad jobb på McDonald’s p.g.a. av sin etniska härkomst även om han var högutbildad i sitt hemland. Jag fick växa upp med att mina föräldrar anses som parasiter som tar etniska svenskars pengar igenom socialbidrag eller tar svenskarnas jobb när dem försöker skaffa ett jobb för att kunna ge sina barn mat. Mina föräldrar har aldrig tagit socialbidrag även om dem inte har jobb, för att dem inte vill anses vara parasiter. Som en etniskt svensk person behöver du aldrig skämmas för att du tar socialbidrag eller för att du försöker skaffa ett jobb, och inte kommer du nånsin nekas ett jobb p.g.a. etniska härkomst. Dina föräldrar anses inte vara hjärtlösa parasiter som inte borde få leva.

Och det är just därför svensk media och etniska svenskar (som inte växt upp i en kultur med förortsslang) inte borde använda förortsslang, för som etnisk svensk har du privilegier som en blatte inte har. Dem som ursprungligen skapade förortsslang och använder det dagligen; ”blattarna”, kan aldrig glömma att dem är blattar, kan aldrig glömma hur deras liv har påverkats och kommer påverkas för att dem är blattar- medans en etnisk svensk kan använda och låtsas som att förortsslang är väldigt ”svenskt” och slippa diskriminationen och det i sig är ett privilegium. Att låtsas som att en del av en minoritetskultur alltid varit en självklar del i majoritetskulturen är kulturell appropriering, och genom kulturell appropriering ignonerar man minoritetskulturens kamp mot diskriminering. Halebop kanske ville hylla förortsslang, men bara för att man har goda avsikter betyder det inte att konsekvenserna av ens handling kommer resultera i något positivt- för kommentarerna skulle vara annorlunda om det var en blatte som läste upp orden ”värsta guzzen”.

 

 

Illupia, Botkyrka

4 comments
  1. Vit ortenbo

    Bra poäng om rasism men. Gillar din parantas om förorten. Men det är inte bara parantes. Slang ska inte isoleras till ras. Flera förtryck som är i verkan samtidigt. Slangföraktet och slangrasismen är vanlig. Vita ortenbarn och vuxna som pratar slang blir misstänkliggjorda när de pratar slang i andra vita kontexter. Tro mig, som vit förortsbo märker man också av rasismen. Men den drabbar oss såklart inte på samma sätt, vi har råd att bli misstänkliggjorda.

    Språk utvecklas i en kulturell bakgrund, ja. En social kontext alltså. Och förorten är segregerad. Men inte till 100%. Vita och rasifierade skapar mening som förortsbor genom språket. Förortsslangen. Slang är en sociolekt. Alltså ett språk som formas av klass. Finns alltid sociolekter och har alltid funnits. Förr snackade vi södertugg här i orten. Nu är orten och klass mer rasifierat. Men förortsslang snackas också av vit arbetarklass i förorten. Språk, orten, klass, ras. Kan inte isoleras.

  2. Luxemburgo

    Det här är en ärlig fråga, inte för att raljera alltså, men hur är det meningen att människor ska närma sig varandra om vi inte börjar använda varandras språk, låna varandras uttryck, lyssna på varandra? Finns det någon annan väg framåt än kommunikation?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *